Skönhet

Igår var en sån där underbar dag. Solen sken på mig och mina tjejer när vi satt och bruncha. På promenaden hitta vi ett litet konditori som gjorde skit häftiga tårtor. Jag fastnade för den här... ;)

Nu va de ett tag sedan jag uppdatera men jag ser att ni är några som kikar in fortfarande. Ska bli bättre på att uppdatera nu har jag tänkt. Så håll ögonen öppna. Så länge, god fredagskväll. Va rädda om er.

Så var helgen över. Måndagsmorgon i morgon. Som brukar vara lite tungt för många. Men tänk på att de är bara du själv som kan avgöra hur din dag ska bli. Allt du vill kan du göra.

Den här maken passar verkligen alla. Ljus skuga över hela locket. Gärna lite extra längst in i ögonvrån eftersom det öppar upp ögonen på ett väldigt fint sätt. Och sedan tar du en mörkare skugga och lägger på halva locket utåt. Sist, men inte mist sudda sudda sudda. Anpassa nyanserna efter din ögonfärg.



Här använde jag svart och vit skugga som passar utmärkt till alla ögonfärger.

För att få fram den där extra lilla dragningskrften i dina grön ögon ska du använda ögonsmink i färgerna;




Och tänk alla olika nyanser som finns i dessa färger. Du har en hel drös att välja på.

Men ett tips är att aldrig använda en färg som du känner dig obekväm i. Det blir aldrig fint. Är du grönögd och älskar gröna sminkningar, GO FOR IT! Det lyser igenom om du trivs i en färg ;-)

Beatrice kom förbi och fixade naglarna här om dan. Det blev rockigt svart. Hur snyggt och coolt som helst ju ;-)

Ni vet den där känslan när man känner sig så där oerhört lycklig utan någon som helst anledning. Man bara flyger på moln lixom...

Det är så mycket tråkigheter som har hänt på senaste tiden. Jag har blivit bestulen på typ ALLT, en närstående lider av obotlig cancer, jag fick inte jobbet, jag har fått bryta upp bilen och sedan lämna in den för att få ett nytt lås, jag har krockat ... Ah, listan kan göras lång. Men det jag vill komma till är att om detta varit för säg 2år sedan så hade jag legat likt en säl i min säng med persiennerna neddragna och spytt galla på alla som ens försökte ta lite kontakt med mig...

Den här gången finns inte den sidan kvar hos mig. Jag har lärt mig att tackla problemen, på ett helt annat sätt. För mig krävdes det många samtal med en utomstående för att förstå att man kan ta hand om problem på ett annat sätt, för någon annan kanske det bara behövs att läsa ett blogginlägg, likt detta? ;)  
Det första steget som jag minns så väl och som gjorde att klumpen från magen släppte kan låta lite konstigt och nonchalant. Men det var när jag fick inställningen, SO WHAT? Jag har blivit stulen på min mobil, SO WHAT? I afrika har barn inte mat för dagen och här går jag och surar över en mobil? SO WHAT blev mitt mantra så fort något gick fel. Och ju fler gånger jag sa det desto mer förstod jag. Mina tankar blev alltså istället, okej min mobil är stulen och det är jävligt trist men det blir inte bättre att jag går in i mörkret för det. En mobil mindre, men samma underbara familj som alltid finns där och va gör de då om jag har en mobil mindre?

Nu var detta bara ett exmpel och jag menar självfallet inte att jag tänker SO WHAT när jag fått reda på att en närstående har obotlig cancer. Man måste takla alla problem på olika sätt. Men att låta den mörka sidan ta över är aldrig rätt sätt.